Vad är räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är tidsperioden då ett företag är skyldigt att upprätta sitt bokslut eller sin årsredovisning. Normalt sträcker sig ett räkenskapsår över en tolvmånadersperiod, men kan under vissa förutsättningar förkortas eller förlängas. Förkortat räkenskapsår kan ske när företaget grundas eller avslutas, samt när företaget väljer att byta räkenskapsår. Förlängt räkenskapsår är möjligt när företaget grundas eller vid byte av räkenskapsår, dock får förlängningen vara maximalt 18 månader.

I de flesta fall har företag kalenderår som räkenskapsår, alltså 1 januari – 31 december. Företag som inte har kalenderår som räkenskapsår, har brutna räkenskapsår.

Vad är brutet räkenskapsår?

Ett brutet räkenskapsår refererar till en tidsperiod som inte överensstämmer med det traditionella kalenderåret, exempelvis 1 oktober – 30 september. Detta är vanligt förekommande för vissa företag och organisationer där det finns säsongsbundna faktorer som påverkar deras verksamhet, såsom skidorter eller jordbruk.

Alla företag får inte ha brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår är endast möjligt för aktiebolag, föreningar och handelsbolag som har juridiska ägare. Vill ett företag ändra räkenskapsår från kalenderår till brutet krävs det tillstånd från Skatteverket.

Likt vanliga räkenskapsår sträcker sig ett brutet räkenskapsår över en tolvmånadersperiod.

Förkortat eller förlängt räkenskapsår?

När du ska starta ditt företag och ansöka om F-skatt, kan du i vissa fall välja förkortat eller förlängt räkenskapsår. Vad du ska välja påverkar inte din dagliga verksamhet nämnvärt, dock kan det vara mindre administrativt arbete kring din redovisning om du väljer förlängt räkenskapsår. Väljer du ett förlängt räkenskapsår behöver du endast göra ett bokslut och i vissa fall upprätta en årsredovisning istället för två, inom samma tidperiod.